Vi måste prata om svag teoretisk begåvning
Vi måste prata om svag teoretisk begåvning. Det är ett begrepp som är lätt att missförstå, och det är lätt att dra förhastade slutsatser. Det visar t ex denna artikel i Lärarnas tidning där felaktiga slutsatser presenteras: https://lararnastidning.se/kunskapskraven-nastan-omojliga-…/ Begåvning är ett begrepp som väcker känslor och det förekommer mycket föreställningar om begåvning som inte är grundade i intelligensforskning:
1. Vi kan anta att för elever som uppvisar inlärningssvårigheter och har svårt att nå målen, finns en stor grupp som ligger lågt i begåvningstest. MEN, det är inte samma sak som att ALLA i denna grupp av normalpopulationen (14% med IQ 70-85) kommer att misslyckas i skolan. Inte ens majoriteten av dem.
I forskning använder man begreppen ”sensitivitet” och ”specificitet”. De handlar om hur pålitligt ett mått är på att identifiera det den påstår sig identifiera. Mycket talar för att begåvning har låg ”sensitivitet” och ”specificitet”. Det innebär att det inte är lämpligt att använda begåvningsmätningar för att identifiera barn i riskzon genom screening.
2. Relationen mellan begåvning och lärande är dubbelriktat, inte enkelriktat. Dvs det är inte så att begåvning bestämmer lärandet till 100% och att det är oföränderligt över tid. Faktum är att begåvning förklarar cirka 30-50% av variationen i skolprestationer och betyg (korrelationen är mellan .5 och .7) (1).
3. Av detta följer att vi kan anta att en bra skolgång bidrar till utvecklingen av kognitiva förmågor och begåvning. Dessutom spelar sociala faktorer en viktig roll över tid. Se min forskningsbaserade sammanfattning i tidigare inlägg om begåvning här: http://on.fb.me/1OyusMU
4. Begreppet teoretisk begåvning är problematiskt, och i artikeln görs ingen skillnad till generell begåvning. Men, teoretisk begåvning är inte synonymt med generell begåvning. I vedertagna forskningsgrundade intelligensmodeller görs inte uppdelning i teoretisk (t ex i motsats till praktisk) begåvning. Teoretisk begåvning kan ju tolkas som så många olika saker i praktiken som faktiskt kan bero på helt andra saker: svårt med den språkliga och begreppsliga biten i lärandet, svårt för att dra slutsatser om orsak-verkansamband, svårt för att föra resonemang, svårt för abstrakt problemlösning, svårt med planering, osv.
5. I min egen forskning har jag fördjupat mig t ex i relationen mellan intelligens, arbetsminne, exekutiva förmågor och hur de påverkar lärandet t ex i matematik. T ex har jag sett att planeringsförmåga förklarar risken för matematiksvårigheter bortom generell intelligens och arbetsminne hos gruppen elever i behov av stöd. En slutsats är att det är viktigt att bryta ner begåvningsbegreppet i underliggande förmågor och förstå varje elev utifrån sina specifika förmågor, och inte utifrån generell begåvningsnivå.
6. Med detta sagt: det är fortfarande viktigt att föra en diskussion om kunskapskraven och synen på förmågor i läroplanerna. I artikeln framförs en viktig poäng och det är att ta del av kunskaper och erfarenheter som elevhälsopersonal, lärare och annan personal som möter elever har. De möter eleverna som inte når målen. Jag har tidigare skrivit om relationen mellan kunskaper och förmågor i LGR11 här: http://bit.ly/2hFYt57
Det är viktigt med fortsatt forskning som berör både elever i behov av stöd och i normalpopulationen. Vi behöver mer forskning om relationen mellan kunskaper och förmågor i läroplanen. Där lyser den svenska pedagogiska och tvärvetenskapliga forskningen med sin frånvaro. Vi behöver mer forskning om riskfaktorer i lärandet.
Men, vi behöver också mer forskning kring friskfaktorer, såsom varför elever t ex i gruppen som beskrivs i artikeln (IQ 70-85) når målen! Vad pågår i de lärmiljöerna och i den undervisningen? Hur utformas stödet bäst?
Petri Partanen
fil.dr., leg. psykolog, specialist i pedagogisk psykologi
Läsning:
https://lararnastidning.se/kunskapskraven-nastan-omojliga-…/
(1) Roth, B., Becker, N., Romeyke, S., Schäfer, S., Domnick, F., & Spinath, F. M. (2015). Intelligence and school grades: A meta-analysis. Intelligence, 53, 118-137.
Inga kommentarer