fbpx

Hur ser sambanden mellan elevers olika förmågor och deras behov av stöd ut i den svenska skolan?

Under veckan 10-12 augusti deltog jag på EARLIs konferens ”Learning difficulties and inclusion” anordnad på nätet av UCL Institute of Education i London (se föregående blogginlägg för en sammanfattning). Där presenterade jag min och Billy Janssons studie ”First exploration of neurocognitive abilities in Swedish schoolchildren with and without Special Educational Needs”. Nedan följer ett referat:

Petri beskriver studien: ”Vi har tittat på neurokognitiva förmågor hos ett representativt urval av elever i grundskolans år 3, 6 och 9 och jämfört elever med och utan behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Neurokognitiva förmågor är tankeförmågor som vi använder när vi reglerar vårt beteende och vår uppmärksamhet, när vi sysslar med planering, problemlösning och reflektion, samt analyserar kunskaper och lagrar dessa i minnet. De spelar därför en viktig roll i lärandet, i mötet med undervisningens utformning och i kunskapsutvecklingen.”

”I Sverige har vi ett system med tre nivåer av insatser: 1) generella insatser i klassrummet, 2) extra anpassningar som en stödinsats för vissa elever, samt 3) intensifierat stöd i form av särskilt stöd. I vår studie ser vi att det finns signifikanta skillnader mellan elever med och utan behov av stöd inom samtliga områden av neurokognitiva förmågor. Vi ser dessutom att det särskilt finns skillnader i planeringsförmåga när vi jämför elever i de tre nivåerna, även när vi kontrollerar för socioekonomisk bakgrund.”

Det svenska stödsystemets tre nivåer – ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.

”Det här innebär att elever har olika förutsättningar i lärandet som det är viktigt att ta hänsyn till i såväl det främjande, förebyggande som åtgärdande arbetet i lärandet”, beskriver Petri. ”Elevernas neurokognitiva förmågor är inbäddade på tre nivåer: 1. i mål och kunskapskrav i läroplanen, 2. i utformningen av olika arbetssätt i undervisningen, och 3. i lärmiljöernas fysiska, sociala och pedagogiska aspekter. I förlängningen är det viktigt med en förståelse för elevers olika förutsättningar för att också kunna förstå vad som händer när de möter undervisningen, och i arbetet för differentiering, tillgänglighet och inkludering.”

”Vi kommer att fortsätta forskningen med att titta på sambanden inom olika ämnesområden och färdigheter i skolan, så som matematik och läs- och skrivförmågor.” avslutar Petri.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *