fbpx

Har du koll på dina elevers planeringsförmåga?

När vi tänker på planering tänker vi kanske främst på att det är viktigt att förbereda sig innan man genomför något. Eller vikten av arbetsscheman och instruktioner så att man vet när man ska göra vad och hur (viktigt inte minst i tider av distansundervisning). Det räcker väl bara man får tydliggörande instruktioner och stödmaterial så funkar det? Men så enkelt är det inte…

Våra elever har liksom vi varierande planeringsförmåga. En del är stjärnor på att planera, komma igång, genomföra och slutföra saker. Andra är bra på att planera men kommer aldrig igång, eller kommer av sig efter ett tag. En del blir aldrig färdiga. Planeringsförmåga är en del av det vi kallar för självreglering.

Men, planeringsförmåga är en underliggande tankeförmåga som inte bara påverkar vårt beteende i allmänhet. Den är också invävd i kursplanemålen och undervisningsinnehållet i skolämnena. Den påverkar kunskapsutvecklingen.

Matematik är ett av de ämnen där själva kunskapsinnehållet och uppgifternas karaktär ställer krav på planeringsförmåga. En anledning till det är att matematiken innehåller en hel del problemlösningsuppgifter och uppgifter som ofta kräver att man tänker i flera steg.

Jag och mina kollegor har nu publicerat en studie där vi undersökt vilken roll planeringsförmåga har i att förklara risk för matematiksvårigheter bland elever i behov av stöd (1).

I forskning lyfts ofta fram att arbetsminnesförmåga och logisk-abstrakt-analytisk tankeförmåga (så kallad fluid reasoning) är viktiga för matematikutvecklingen. Resultaten i studien pekade dock på att när vi jämförde dessa tre faktorer så var planeringsförmåga den enda signifikanta faktorn som förklarade risk för matematiksvårigheter.

Slutsatser som drogs var att det är viktigt att bedöma och ta hänsyn till elevers varierande planeringsförmåga, såväl i samband med kartläggningar och utredningar av elevers behov av stöd och i utformningen av undervisningen, inte minst i matematik.

Om vi förstår elevers varierande planeringsförmåga kan vi förebygga elevers matematiksvårigheter. Och om vi tar hänsyn till planeringsförmågan i arbetet med ledning och stimulans, så kan vi till och med främja elevers optimala matematikutveckling, och undanröja hinder i undervisning. Har du koll på dina elevers planeringsförmåga?

(1) Partanen, Jansson & Sundin (2020). Fluid reasoning, working memory and planning ablitiy in assessment of risk for mathematical difficulties. 

Studien är publicerad i tidskriften “Educational Psychology in Practice” och finns publicerad i sin helhet om du klickar på följande länk: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02667363.2020.1736518

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *