fbpx

Om hemarbete, distansundervisning och självreglering


Ett hårt arbete pågår i många verksamheter för att kunna erbjuda våra barn och elever en god omsorg och ett lärande i denna svåra tid. Distansutbildning kommer att utgöra en del av lösningen i många verksamheter. Politiker och högre tjänstemän har också i media förmanat eleverna att inte betrakta denna period som en ledighet. Även om förmaningar kan ha ett signalvärde så vet vi att det inte förändrar alla elevers beteenden. Vi måste aktivera och stötta elevers och föräldrars beslutsfattande. Mer än någonsin behöver skola och hem samverka, för skolan har på sätt och vis flyttat hem.

På samma sätt sker också en förändring i vuxnas arbetsliv med färre fysiska möten och fler digitala lösningar. För min del har det inneburit att vi digitaliserat flera föreläsningar, vi genomför workshops och handledning online via t ex Zoom och Skype. Varje gång har vi konstaterat att det fungerar över förväntan, med lite förberedelser och förtydligad samtalsstruktur. Och en fungerande bredbandsuppkoppling, förstås. Vi upplever tacksamhet över att kunna mötas och vara verksamma under denna svåra period i vårt samhälle.

Och, just frågan om struktur blir en viktig aspekt när distansundervisning planeras och elever och föräldrar förväntas ta ökat ansvar för elevernas lärande när de är hemma. Frågan om struktur handlar i hög grad om vilken yttre struktur vi designar för hemarbetet, och vilken inre struktur elever har. Medan vår repertoar av tekniska och pedagogiska lösningar kan variera så blir ändå vår förståelse av elevernas varierande självregleringsförmåga avgörande. En lärare eller ett arbetslag som känner sina elever kommer ganska snabbt att kunna bedöma vilka elever som behöver en högre grad av stöd för självreglering under denna period. Men hur stöttar man självreglering? Vi kan skicka hem hur många scheman och mallar som helst för hemarbetet, men de kommer inte att nå alla elever.

Forskningen kring självreglering ger oss en hel del ledtrådar kring hur vi behöver planera, genomföra och följa upp distansundervisning. Inte minst finns det omfattande forskning kring hemuppgifter och självreglering, som jag bloggat om tidigare (1). I ett antal studier framgår med all tydlighet att de tre stegen i självreglering: ”planering – genomförande – utvärdering” spelar en särskilt viktig roll för framgångsrikt arbete med hemuppgifter i olika skolåldrar (2). Forskning visar också på att lärarens stöd och vägledning för att hjälpa eleven att ta egna beslut kring hur de ska studera hemma är viktigt, då det främjar inre motivation och självbestämmande, vilka i sin tur är kopplade till ökad sannolikhet att hemarbetet blir gjort (3).

Arbetslag och lärare kan ganska snabbt skapa sig en bild av vilka elever som självreglering i hemarbetet blir en större utmaning för. Arbetet kan bli liggande, trots tydliga instruktioner och tillgång till material. Med stöd av specialpedagoger, speciallärare och övrig elevhälsopersonal så kan man lägga upp en handlingsplan för arbetet – och detta pågår också på många håll i landet.

Med distansundervisning och digitala verktyg kan smågruppssamtal och kollaborativa genomgångar också genomföras, där eleverna får del av varandras strategier. I flera digitala system finns smågruppsfunktioner där man kan gruppera elever i samtal tre och tre med läraren eller med varandra, ungefär som par- eller bikupor i klassrummet. Många läromedelsförlag har också gjort sina digitala plattformar tillgängliga så det bör inte råda brist på tillgång till kunskapsinnehåll digitalt. Men tillgång till kunskapsinnehåll innebär inte att eleverna automatiskt kommer att ägna tillräcklig tid åt skolarbetet.

Några självregleringsstrategier som är särskilt viktiga att uppmärksamma och aktivera elevers (och föräldrars) reflektioner omkring är (4):

-Hur eleverna hanterar distraktioner

-Hur de hanterar känslor av bristande tilltro till sin egen förmåga

-Hur de planerar och sätter mål

-Hur de aktiverar självreflektion och ”monitorering” medan de arbetar

-Hur de hanterar tidsfördelningen för studier och

-Hur de riggar sin lärmiljö hemma

Loggböcker, tät uppföljning och regelbundna digitala lärande samtal med eleverna kan tänkas komma spela en viktig roll för att stötta eleverna. Information till föräldrarna hur de i sin tur kan stötta hemarbetet blir ytterligare en viktig del i en förebyggande insats (5).

Slutligen, med utgångspunkt från självregleringsfiguren i min senaste bok ger jag i figuren exempel på självregleringsfrågor som lärare kan ställa till sina elever, och föra ett resonemang utifrån (6). Man måste ta hänsyn till att elever i olika åldrar och med olika förutsättningar har olika förmåga att kunna självreglera sig och föra resonemang, och för de elever som behöver mycket yttre struktur behöver också de kompensatoriska lösningarna vara genomtänkta.

Men, förutsätt inte att bara för att en elev har särskilda behov att denne inte kan vara delaktig och reflektera om sitt lärande hemma, och sina strategier i lärandet. Forskning pekar tvärtom på att det är särskilt viktigt för elever i behov av stöd. Därför spelar elevhälsoarbetet och elevhälsopersonalen en viktig roll i detta arbete, precis nu, när vi står mitt i stora förändringar av undervisningen och dess förutsättningar.

Petri Partanen, fil.dr. leg psykolog, specialist i pedagogisk psykologi

PS. Dela gärna. DS

Referenser:
(1) ”Har du gjort läxorna idag?” Blogginlägg: http://bit.ly/3dfaXZB

(2) Cadime, I., Cruz, J., Silva, C., & Ribeiro, I. (2017). Homework self-regulation strategies: A gender and educational-level invariance analysis. Psicologia: Reflexão E Crítica, 30(1), 1-10.

(3) Hong, E., Peng, Y., & Rowell, L. (2009). Homework self-regulation: Grade, gender, and achievement-level differences. Learning and Individual Differences, 19(2), 269-276.

(4) Ramdass, D., & Zimmerman, B. (2011). Developing Self-Regulation Skills: The Important Role of Homework. Journal of Advanced Academics, 22(2), 194-218.

(5) Shannon, M., Barry, C., DeGrace, M., & DiDonato, A. (2016). How Parents Still Help Emerging Adults Get Their Homework Done: The Role of Self-Regulation as a Mediator in the Relation Between Parent–Child Relationship Quality and School Engagement. Journal of Adult Development, 23(1), 36-44.

(6) Partanen, P. (2019). Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan. Skolutvecklarna Sverige.

Lämna ett svar