Sökresultat för ”fakta förståelse”

Fakta eller förståelse? Fakta innan förståelse? Fakta genom förståelse!

Det finns vissa frågor som återkommer i skolans värld som är tidlösa. Man kan tycka att vi blivit klara med dem, men de återkommer. Varje generation har ett behov av att göra upp med dem. En tillbakablick i historiska dokument visar hur frågor om hälsofrämjande lärmiljöer var på tapeten redan under 1800-talet i skolan. Frågor …

Varför vi inte kan undervisa fakta utan förståelse – om revideringen av LGR11

Skolverket har nu presenterat förslag till revidering av läroplanen, och bland annat betonat ökat fokus på faktakunskaper för yngre barn. Vikten av faktakunskaper har ju lyfts i skoldebatten, och ibland har det tolkats som ”korvstoppningsskolans” återkomst. Men det tror jag är en felaktig tolkning – att betona faktakunskaper innebär inte att eleverna ska korvstoppas med …

Behöver man faktakunskaper för att lära sig nya kunskaper?

Så har ett nytt läsår startat och i slutet av detta läsår kommer nya läroplaner och kursplaner för grundskolan. I Skolverkets revideringar har det ökade fokuset på faktakunskaper betonats för de yngre åldrarna, med hänvisning till kognitionsvetenskap. Min förhoppning är att revideringen leder till en diskussion inte bara om betyg och bedömning utan om vad …

Att resonera eller att inte resonera – det är (inte) frågan – om elaborativa undervisningsstrategier

Frågan om yngre elever ”ska resonera eller inte” är liksom frågan om betoningen på faktakunskaper i yngre åldrar vid detta laget en klassiker i svensk skolpolitik – som aktualiserats i flera av de senaste årens läroplansreformer. Jag har tidigare lyft fram att problemet inte är att eleverna får resonera – tvärtom. Resonemang, jämförelser och förklaringar …

När minnet möter mening – vad analogt tänkande kan lära oss om retrieval practice

Så är blomstertiden kommen. Förskola och skola går in i semestertider. Men sommaren innebär ofta att jag får hänga på mig forskarkavajen då det internationella forskarsamfundet tyvärr inte anpassat sina arbetstider till den svenska semestern. Därför avviker också hängmatteläsningen. I år ska vår forskargrupp presentera en faktoranalytisk studie av PASS-modellen på EARLI i Graz. Det …

Alla pratar om STEM – men ingen pratar om spatial förmåga

Jag deltar på ett seminarium på UCL med professor Emily Farran om hennes forskning om spatialt tänkande. Hon inleder med att beskriva tre centrala aspekter av spatiala förmågor som direkt kan kopplas till undervisning: ”Det handlar inte bara om att bygga med Legoklossar”, poängterade hon. ”Det är all typ av handling i en spatial värld …

Främjar goda förkunskaper lärandet?

”Det viktigaste för lärande är vad eleven redan vet.” Den klassiska tankegången från den inflytelserika forskaren i pedagogisk psykologi David Ausubel brukar lyftas rörande frågor om vilken roll goda fakta- och ämneskunskaper spelar för lärandet. En tumregel är att elever med goda förkunskaper har bättre förutsättningar i lärandet. Men, innebär det att de lär sig …

Att bygga barns matematiska tänkande – från förskola till de tidiga skolåren

Hur vi stödjer barns tidiga matematiska utveckling – i förskola och skolans tidiga år – är avgörande för deras framtida möjligheter att förstå och använda matematik. Två nypublicerade studier, tillsammans med kunskaper från kognitionsforskning och pedagogisk psykologi hjälper oss att tänka mer träffsäkert kring undervisningen – både i förskolan och de tidiga skolåren. En insikt …

Från tre decennier i barn- och elevhälsans tjänst – till forskning om barns psykiska hälsa och kognition

Idag har jag blivit avtackad från min FoU-tjänst i Östersunds kommun – efter trettio (30!) fantastiska år. Resan började som psykolog i förskolor och skolor på Frösön och i Odensala. Där lärde jag mig grunderna i det elevvårdande – och senare elevhälsoinriktade – arbetet, och insåg vikten av att arbeta främjande och förebyggande. En tid …

Byggklossar för framtiden i en STEM-strategi som måste börja i förskolan

Jag läser regeringens nya ”STEM-strategi för Sverige” som betonar vikten av att stärka intresset och kompetensen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (engelsk förkortning STEM) hos barn och elever. Sjunkande intresse för dessa ämnen över tid i skolan, liksom sjunkande kunskapsresultat utgör stora problem för tillväxten och rekryteringen inom området (1). Vi vet från forskning …

×