Nu utvecklar vi det operativa OCH det strategiska elevhälsoarbetet!

Hur bygger man en elevhälso-organisation som håller, med fokus på främjande och förebyggande arbete? Bara under de senaste åren har jag tillsammans med kollegor på Skolutvecklarna Sverige haft förmånen att arbeta med att utveckla elevhälsoarbetet i ett antal kommuner, skolor och elevhälsoteam. Bland annat har vi arbetat inom ramen för Skolverkets Samverkan för Bästa Skola (SBS).

Vi har de senaste åren mött ett stort antal elevhälsoteam, lärare i arbetslag, och annan skolpersonal. I de berättelser vi tagit del av har frågorna varit många och behoven stora. En klassisk fråga som återkommer är hur man får till arbetslagets elevhälsoarbete, och hur man breddar undervisningen i en främjande och förebyggande riktning. En annan är hur elevhälsoteamsmöten och elevhälsomöten ska utformas. Ibland har vi fått frågan om det överhuvudtaget ska behövas elevhälsoteamsmöten? Det räcker väl med det praktiska arbetet tillsammans med arbetslagen? Tillgänglighet är A och O och tid är ju en bristvara?

Men problemet är att när man skruvar i ena änden av organisationen, poppar det lätt upp dilemman i den andra delen. Om man lägger allt krut på EHT-möten, blir lätt någon annan mötesform och process lidande, t ex i det operativa elevhälsoarbetet. På motsvarande sätt, om man inte vet vad och hur EHT-möten ska användas för att leda det främjande och förebyggande arbetet, så haltar det strategiska elevhälsoarbetet. Elevhälsoarbetet är komplext och systemiskt.

Några saker som vi kommer att fokusera på när vi arbetar med ”Att utveckla elevhälsa” det kommande året:

– Varje processinriktad insats ska ta ett helhetsgrepp på elevhälso-organisationen. Det innebär att vi inledningsvis använder vårt kartläggningsverktyg baserat på ”huset” (se bilden). En av utmaningarna är att våra berättelser och bilder av hur elevhälsoarbetet fungerar skiljer sig åt. Vi får syn på hur det är – inte hur vi tror, eller hur någon tycker att det är. Redan kartläggningen är dessutom en intervention. Därför ska vi arbeta formativt med processen.

– Av detta följer att vi riktar insatser mot de processer som är kritiska för att ta ett hållbart och uthålligt steg i utvecklingen. Inte gärna fler projekt och ”tomtebloss”. Om det behövs en ”synvända” så behövs en synvända, och ett gemensamt språk. Om det behövs stöd i hur arbetslaget genomför sina lagmöten, så behövs det. Om EHT behöver ta itu med sitt inre arbete, så gör vi det. Och den processen måste ske i rätt ordning och koordinerat.

– Vi utvecklar de mötesformer, strukturer och samtalsmetodik som behöver utvecklas. Alla mötesformer och metoder behöver anpassas utifrån de lokala förutsättningarna, och varje skola behöver en verktygslåda. Där ingår behovsmodellen (se bilden). Vi väljer aldrig en metod som en teknik. Det behövs sällan tillföras mer osäkerhet som att ”Får man säga på det här sättet nu? Eller gör jag fel då?”. Eller tillföras fler matriser och checklistor. Men, det behövs färdigheter och övning för att leda t ex lärande samtal i ett elevhälsoarbete, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal, arbetslagsledare, förstelärare etc.

Den 17:e januari håller jag i en ny utbildningsdag kring elevhälsa i Stockholm. Då kommer jag att beröra en hel del av dessa teman. Ha en bra december, och hoppas vi syns då!

http://skolutvecklarna.se/wp-cont…/…/2018/05/elevhalsa19.pdf

Med vänlig hälsning, Petri Partanen

en

Kommentera