Lekens roll för hälsa och välbefinnande i förskolan

Så har den nya läroplanen för förskolan (2019) kommit (1). Jag läser den med stort intresse och jag tycker om mycket i den. Särskilt detta om lekens roll. Jag lägger den förra läroplanen bredvid och funderar kring vilken roll hälsa och välbefinnande spelar i de två läroplanerna?

I den förra läroplanen nämns lek 14 gånger, hälsa en gång och välbefinnande tre. I den nya läroplanen förekommer lek närmare 30 gånger, hälsa fem gånger och välbefinnande hela åtta gånger. Ett litet steg i en läroplan, men ett stort steg för våra barn i förskolan, hoppas jag. Att hälsa, lärande och välbefinnande hör ihop förstår vi intuitivt, men det behöver också uttryckas.

Jag läser förskoleforskning kring leken och hälsofrämjande och förebyggande arbete. Leken och utforskandets roll för hälsa och välbefinnande är ett område som lyfts fram t ex av Monica Seeland med kollegor som studerat 1-3-åringar i en studie (2). Att tolka vad 1-3-åringar tycker skapar välbefinnande för dem är inte alltid så lätt:

-Lekens reglering: Barn upplever välbefinnande under lek som inte nödvändigtvis är vuxenreglerad, utan där vuxna har uppsikt men inte samspelar aktivt. Närhet och avstånd till vuxna är en viktig fråga.

-Begreppet engagemang lyfts fram som en viktig aspekt av välbefinnandet i leken – barnen framstår som engagerade i lek. Denna lek kan ta sig olika uttryck: t ex genom koncentrerat och uthålligt utforskande och prövande. Spana efter engagemang! Hur ser den ut?

-Leken behöver inte bara utmärkas av hög grad av yttre aktiviteter. Barnen kan också vara stillsamma, avspända och uppvisa engagemang. De kan pendla mellan självständig lek och sökande av samspel med kamrater eller vuxna. Var uppmärksam på det stillsamma likväl som det utlevande i leken.

-Ett återkommande tema för att främja välbefinnande är vikten av att vuxna utvecklar sin känslighet (sensitivitet och responsivitet) för barnens välbefinnande. Vuxna behöver öva på sin sensitivitet och responsivitet. Jag har tidigare skrivit om responsiv undervisning i förskolan här: http://bit.ly/2MIIAZW

Så på en förskola kan vi diskutera just detta: hur ser leken ut? Hur gör vi den tillgänglig för alla barn? Hur mycket vuxenreglering behövs eller inte behövs i en viss leksituation? När är barn hos oss verkligen engagerade i lek? Vad utmärker dessa situationer? Hur ”läser” vi av barns lek? Hur utvecklar vi vår förmåga att ”läsa” av och reglera lek, när det behövs, och avstå när det inte behövs?

Leken har fått en rättmätig plats i nya läroplanen. Som jag skrivit tidigare: Leken är en allvarlig anordning! Mer om leken har jag skrivit här: http://bit.ly/2opFJXb

Referenser:
(1) Reviderad läroplan för förskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/reviderad-laroplan-for-forskolan

(2) Seeland, M., Sandseter, E.B.H. & Bratterud, Å (2015). One- to three-year-old children’s experience of subjective wellbeing in day care. https://www.nb-ecec.org/sv/artiklar/post-20792045

Kommentera